När Upplands Väsby redan 2019 tog sina första steg mot sensorbaserad välfärdsteknik i äldreomsorgen var det få andra kommuner i Sverige som vågade gå lika långt. Drivkraften var tydlig: att öka tryggheten för omsorgstagarna och minska belastningen på personalen.
– Det som lockade oss i ett första skede var möjligheten att kunna göra anonymiserad tillsyn. Sensio erbjöd en sensor, och inte en kamera, och vi såg tidigt fördelar för både personalen och omsorgstagare, säger Madeleine Hedqvist Nordholm, enhetschef i Upplands Väsby kommun.
Lyssna till Karina och Madeleine på Sensio Connect 19 maj, säkra din plats!
Sedan dess har kommunen stegvis infört tekniken på Hedvigsgården, Brobacken, Marieborg och nu senast Guldvivan (huset är guldfärgat, därav namnet). Varje nytt införande har byggt på lärdomarna från de tidigare, vilket gjort utvecklingen snabbare och effekterna tydligare.
– Personalen berättar att de upplever skillnad direkt. På Guldvivan, vårt senaste boende, har personalen märkt effekter som minskad stress och bättre överblick från dag ett, säger Karina Segelson, kvalitetsutvecklare i Upplands Väsby kommun (bilden, foto Magnus Glans).
Förändringen har inte bara handlat om teknik. Den har inneburit ett mer datadrivet arbetssätt som gjort det möjligt för personalen att prioritera på ett helt nytt sätt. I stället för att springa på alla larm kan de nu se vilka som är akuta och vilka som kan vänta. Det har skapat både lugn och ett bättre arbetsflöde.
Värde för omsorgstagare, personal och organisation
För brukarna har det uppdaterade arbetssättet och välfärdstekniken inneburit färre störande nattbesök, sannolikt färre fall (larmen ställs in efter varje individ), snabbare upptäckt av fall och ökad självständighet. Personalen lyfter fram att de upplever en lägre stressnivå, att de har fått ett tydligare prioriteringsstöd och en helt annan trygghet i att rätt larm hanteras i rätt ordning.
Några av cheferna använder data från Välfärdsportalen för att få en tydligare överblick över antal larm, inställelsetid, bemanning och verksamhet.
Från ”Kör bara kör” till optimering och effektmätning
Regeringens satsning Digitala lyftet i äldreomsorgen (2019), gav kommuner stimulansmedel för att testa och införa digital teknik på bred front. För att ta reda på vilken teknik och vilka lösningar som skulle skapa mest värde, så gasade Upplands Väsby och testade många lösningar i snabb takt, under 2019 och 2020.
– Vi testade VR-glasögon, gosedjur som kan spinna och blinka, toaletter med inbyggd dusch och mycket annat. Vi brukar lite skämtsamt säga att vårt förhållningssätt var KBK, Kör Bara Kör, säger Madeleine Hedqvist Nordholm (bilden).
Karina Segelson fyller i.
– När jag frågade enhetschefen för vårt boende på Hedvigsgården (det boende som var först ut) menade hon att vi aldrig hade kommit så långt som vi gjort idag om vi inte anammat Kör Bara Kör. Det är viktigt, även för kommuner, att ha en period där det är tillåtet att testa lösningar i snabb takt, för att se vilka som skapar värde över tid. Men allt har sin tid. Om 2019 och 2020 präglades av snabbt testande, så präglas nutiden (2026) av utvärdering och optimering av befintliga lösningar, något som gäller även Sensio system.
Hur kommer Upplands Väsby använda välfärdsteknik i äldreomsorgen år 2030?
Både Madeleine och Karina beskriver en framtid där vi behöver tekniken som stöd ännu mer än idag, för att personalen ska kunna ägna sin tid åt vård och omsorg av god kvalitet, och även hinna med aktiviteter och möten som minskar ensamhet.
– Här i Upplands Väsby tror jag att vi har fått på plats en ännu bättre visningsmiljö, där vi kan visa och förklara tekniken för omsorgstagare och anhöriga i god tid innan de flyttar in, säger Karina Segelson och fortsätter:
– Jag tror också att acceptansen för använda data om omsorgstagaren för att öka kvalitén i äldreomsorgen kommer att öka, men lagstiftningen måste hänga med. Det måste finnas tydligare nationella riktlinjer, när det gäller frågor som: Hur mycket data ska personal kunna se? Och hur tar man ställning när brukare inte själv kan samtycka? Där måste vi ha backning av lagstiftare och myndigheter för att kunna göra vårt jobb på bästa sätt.
Kundberättelse: Sensorer bidrar till sund ekonomi – så gjorde Strängnäs kommun
Karinas och Madeleines 9 bästa råd till verksamheter som står inför ett införande
1. Säkerställ tekniken, se till att ha wifi och stabil infrastruktur på plats.
2. Se till att ledning och chefer har kunskap om satsningen, så de kan vara med och driva och stötta när det behövs.
3. Informera tidigt och brett: chefer, personal, brukare och anhöriga.
4. Förklara varför tekniken valts och vad ni förväntar er för effekter.
5. Var tydlig med att tekniken inte handlar om att ersätta personal.
6. Ha en “Karina” i organisationen, en följeslagare genom hela resan.
7. Lägg tid på att få med legitimerad personal med på tåget, och var tydlig med vilket ansvar som hamnar i vilken roll.
8. Satsa på en framtidssäkrad lösning, tekniken kommer att behövas ännu mer när färre som ska ta hand om fler.
9. Använd lagrummen klokt; digital tillsyn kan definieras som trygghetsskapande förutsatt att det görs behovsanpassat och att man tar ställning till samtycke på individnivå.
Madeleine Hedqvist Nordholm, enhetschef, Upplands Väsby kommun (till vänster) tillsammans med Karina Segelson, kvalitetsutvecklare, Upplands Väsby kommun.
– Tänk på att involvera legitimerad personal tidigt, och ta upp frågor om vem som har ansvar för vad när ni börjar jobba med sensorbaserad teknik, säger Karina Segelson.
Foto: Magnus Glans.
Lyssna till Karina och Madeleine på Sensio Connect 19 maj, säkra din plats!
