Falkenberg skapar samhörighet med stöd av trygghetsskapande teknik 

Mer tid när någon verkligen behöver

En av de viktigaste effekterna så här långt är att tiden kan användas där den verkligen gör nytta.

– Nattpersonalen berättar att de kan möta upp våra boende på ett lugnare sätt om någon väl vaknar. De har mer tid när det verkligen behövs. Om en boende önskar stöttning när den vaknar på natten, så får personalen en avisering i appen och kan gå dit då, berättar Ida Rydén, verksamhetsutvecklare i Falkenbergs kommun.

Trygghetsvärden Malin Åkesson gör regelbundna kontroller i välfärdsportalen för att exempelvis säkerställa att inga möbler flyttats runt på ett sätt så att trygghetssensorn, RoomMate, skyms. Att vinkla om trygghetssensorerna är något som behöver göras regelbundet, precis som att hålla koll på loggarna i välfärdsportalen.

– Måndagar har jag som rutin att kolla så att trygghetssensorerna är rätt vinklade och sen kollar jag dagligen på aktivitetsloggarna för att se att allt fungerar bra i systemet, säger Malin Åkesson.

Och det finns data att dra slutsatser från. I april 2025 gjordes totalt 7 015 digitala tillsyner i särskilt boende i kvarteret Trädgården. I snitt tar verksamheten emot 400 larm per dag från hela kvarteret. Det handlar dels om passiva larm från trygghetssensorerna, dels om aktiva larm som de boende själva utlöser via en handledsenhet eller larmknapp.

En av hörnstenarna i Trädgårdens satsning är två trygghetsvärdar, Malin Åkesson och Magnus Bengtsson. De fungerar som länkar mellan de boende i kvarteret. Malin Åkesson är också verksamhetens expert på tekniken och kan utbilda ny personal och vikarier i hur de använder de digitala verktygen. Framför allt finns de på plats för att hitta sätt att bryta ensamhet och isolering. Det handlar mycket om att synas och bygga förtroende, och att lyssna på önskemål och att fungera lite som en brygga.  

– Vi tar små steg varje dag. Jag och kvarterets andra trygghetsvärd Magnus, hälsar alltid nya boende välkomna till kvarteret. Det gör att vi lär känna dem och de lär känna oss. Vi berättar vad vi kan hjälpa till med och det gör också att de känner sig trygga med att be oss om hjälp. Det blir enklare att ta steget att våga säga ja när vi sen frågar om någon vill följa med på en promenad eller ta en kaffe. Det blir ett tillfälle att prata, och ibland kommer en annan boende förbi, och slår sig ned. I bästa fall sår vi ett frö till en ny bekantskap, säger Malin Åkesson.

– För mig är trygghetsvärdarna ett ovärderliga stöd. De fångar upp de boendes önskemål och kan lösa många frågor direkt, det kan även handla om fastigheten. För mig innebär det att jag får mer tid över till allt som en enhetschef har att lösa, säger Ronnie Gustafsson.

Trygghetsvärdarna fungerar också som ett slags intern support.

– Jag kan svara på många frågor direkt, det kan vara om appen (Sensio Pocket), trygghetssensorn, fastigheten eller en kommande aktivitet som rör de boende. Det frigör tid för enhetscheferna, säger Malin Åkesson.

Kundberättelse: Sensorer bidrar till sund ekonomi – så gjorde Strängnäs kommun

Minskad isolering, mer relationer

Att bryta ensamhet är ett av de övergripande målen med det nya sättet att jobba på kvarteret Trädgården. Det är en process som precis påbörjats, och tecken på framsteg finns.

– Det är för tidigt att säga hur det kommer gå, men vi tror att vi är inne på rätt väg. Många som flyttar hit till oss upplever att de är ensamma och vill delta i fler aktiviteter eller träffa nya vänner. Det hjälper vi till med. Jag och Magnus är här måndag till fredag och ser till att vi är tillgängliga och synliga i verksamheten. Målet är att främja de boendes egna initiativ till sociala aktiviteter, så att vi på sikt egentligen inte behövs, förklarar Malin Åkesson.

Snabb överblick ger ökar arbetsro

Genom appen Sensio Pocket får personalen direkt koll på vad som händer och kan agera därefter.

– Vi har tre huskroppar just nu, i höst blir det fyra, och all personal rör sig över tre våningar. Så att först i Sensio Pocket kunna se vilka larm som är akuta och vilka som exempelvis bara är ett täcke som ramlat i golvet innebär betydligt färre steg, säger Ronnie Gustafsson.

Det sparar steg och minskar stressen. Malin Åkesson, som själv har arbetat som undersköterska, ser stor skillnad.

– Nu kan personalen prioritera larm på ett annat sätt. De vet vilket som är mest akut. Och de kan se vad som är så kallade falsklarm, till exempel att ett täcke ramlat i golvet. En stor skillnad är att de kan förbereda sig innan de går in till en boende. Om någon exempelvis har fallit och ligger på golvet så vet de det och kan ta med en kollega direkt, säger Malin Åkesson.

Ida Rydén fyller i:

– Möjligheten att göra digitala tillsyner gör att personalen kan hjälpa de boende på ett helt annat sätt och ge en annan typ av omsorg. Vi har exempelvis en boende som gärna sover lite längre på morgonen, så istället för att gå in på morgonen för att se om den boende är vaken, gör personalen en digital tillsyn först för att veta om de ska gå in eller inte.

Från data till förändring

De digitala verktygen är mer än ett arbetsstöd, de är ett beslutsunderlag.

– Vi har använt oss ganska mycket av logg- och rapportmoduler i välfärdsportalen för att följa upp hur vi jobbar och hur det fungerar att hantera larm. Vi såg exempelvis att vi behövde justera i larmorganisationen i Sensio pocket för att det skulle bli bättre personalkontinuitet. Vid behov följer vi även upp på individnivå. Om det varit så att en boende fått vänta länge kan jag se svart på vitt i portalen hur lång inställelsetiden faktiskt var. Vi kan också se hur länge personalen är hos en boende, säger Malin Åkesson.

Data ger också uppslag till justeringar i schemat som kan minska stressen.

– En boende larmade ofta samma tid varje dag, en stund innan ett schemalagt besök. Så vi ändrade tiden för besöket, vilket gör att den boende inte längre behövt vänta på hjälp och personalen hanterar färre larm. Det blir helt enkelt lite tryggare och lite mindre stress, berättar Malin.

Ronnie Gustafsson sammanfattar:

– Tryggheten för personalen är den största skillnaden. Tryggheten i att kunna prioritera och få en snabb överblick. Det ger både arbetsmiljövinster och en stärkt kvalitet; personal som mår väl på jobbet bidrar till en bra boendemiljö.

Även de boende har tyckt till om det nya sättet att jobba digitalt först.

– Det jag hört från de boende är att de tycker att det är skönt att det är samma personal som kommer; alltså de som svarar på larmen är också de som kommer på de schemalagda besöken. Så är det inte alltid i andra verksamheter, säger Malin Åkesson.

För Ida Rydén är målet tydligt, även om hon är ödmjuk inför att förändring tar tid.

– Vi vill vara ett föredöme i hur man kan minska ensamhet, skapa gemenskap och jobba mer relationsbaserat inom äldreomsorgen. Det är vår vision och förhoppning att det här sättet att jobba på ska öka de boendes och personalens välmående och höja kvalitén i äldreomsorgen, säger Ida Rydén.

Står du inför ett införande av sensorbaserad välfärdsteknik?

5 råd från Ida, Ronnie och Malin:

1. Var tydlig från start.

«Det digitala arbetssättet blev snabbt naturligt för oss. När vi rekryterade medarbetarna till kvarteret Trädgården pratade vi mycket om att använda teknik som ett arbetsredskap» – Ronnie.

2. Prata om tekniken på rätt sätt.

Anpassa hur du berätta om tekniken efter vem du pratar med. Fokusera helst på nyttan med trygghetstekniken än hur tekniken fungerar. Ta fram ett lättförståeligt informationsmaterial och bildstöd och använd inte för tekniska termer.

3. Inför fasta rutiner.

Gå igenom trygghetssensorer och loggar varje vecka. Justera vinklar, studera avvikelser (loggar) och lär er av er data.

4. Schemalägg proaktivt.

Låt loggar och mönster hjälpa till att justera tider och insatser.

5. Bygg relationer med teknik som stöd.

Använd den tid som frigörs till att möta oro, erbjuda samtal och fånga upp de små signalerna i vardagen.